Måndag 30/11
Jag bor i en nyrenoverad lägenhet i ett hus som fortfarande renoveras och idag hade byggföretaget meddelat att de skulle bryta strömmen mellan 12-15.
Måste ha soppor, var min tanke och började koka för det vildaste.
Jag hade tagit ut laxrens från frysen så jag kokade buljong på det och rensade fisken från de kokta bena, silade och kokade upp det om på nytt med potatis, morot, purjo och kryddor. Fiskbitarna var så små så jag mixade hela klabbet.
Vi åt fisksoppan till middag och sonen klagade på att det inte fanns något att tugga i soppan, ät mackor till och var glad, tyckte jag.
Samtidigt som fiskrenset kokade fixade jag en morotssoppa som jag hade till lunch. Maken som också fick samma tyckte att den var alldeles för stark och spädde ut med mjölk. Själv tyckte jag om båda sopporna, men lovade lämna bitar i deras soppor hädan efter.
Jag jobbade som bara den för att hinna få klart allt innan de skulle stänga strömmen och så gjorde dem det inte. Jo, i trapphuset. Hade slarvläst lappen på ytterdörren.
Hade planer på att gå ut på promenad på eftermiddagen och vad händer, jo det börjar regna. Halt och eländigt blev det så inte vågade jag ut och riskera att halka eller ramla igen. Man har nog inte tur hur många gånger som helst.
Imorgon bitti ska vi och handla kl 9 på morgonen så vi får fylla upp i förråden. Har skrivit upp en hel del som ska lagas och bakas inför jul och det är bäst att passa på medan man är sjukskriven, för när jag börjar jobba blir det en hel del sena kvällar då apoteket har kvällsöppet inför jul.
Jag ska fixa jansonsfrestelse och kålrotslåda för det kan jag lätt purea på julafton. Så det tar jag bla med mig till julbordet. Ska prova baka knäckebröd, det ska bli spännande för det kan jag också äta under pureperioden, tror jag. Jag har ännu inte pratat med varken dietist eller sjukgymnast så jag vet inte riktigt vad som gäller varken med mat eller träning. Tur att viktop.se finns så jag kan få tips därifrån samt alla gamelrävar med viktbloggar, mycket bra att ni finns.
Systeryster vi borde baka anisbröd tillsammans innan jul, vad säger du?
1:a advent
Har fullt upp med att hinna få i mig alla målen och vattnet därtill. Hur ska man hinna när man börjar jobba?
Systeryster med familj, vännen Eva och äldsta sonen med sambo var och intog adventsfika hos oss idag.
Mycket omtänksamt då de tänkte att jag kanske inte skulle orka.
Bakade en saffranskaka som verkade gå åt och systeryster hade med sig lussebullar som hon bakat. De bullarna ska nästa förvaras i bankfack för så dyra som de blir med saffranet.
Jag har inget sug att smaka så jag satt och sörpla kaffe och min broccolisoppa.
Har ingen rim och reson i det jag lagar, det bidde 3 liter broccolisoppa igår så jag har fått frysa in ett antal påsar. Tur det var gott.
Jag vägde mig imorse och jag vägde 1 kg mer än när jag åkte in så vikten står idag på 114 kg. Men det verkar vara normalt.
Back in buisness
Operationen gick ju som ni redan hört bra men jag ska skriva hels storyn från morgonen opdagen till the bitter end idag.
Efter en vanlig dusch klädde jag på mig och blev skjutsad till sjikhuset och var där redan 06:30. Fick sitta och vänta i 25 min för personalen som skulle ta hand om mig hade inte kommit än. 06:55 kom en supertrevlig sköterska och hämta mig och sa att vi skulle gå på en gång och förbereda mig för ´jag skulle opas kl 07:30.
Shit pommfrites, snabba ryck. Hann inte bli nervös ett endaste dugg.
Supertrevliga sköterskan och jag fick sällskap av en annan supertrevlig sköterska och vandarade vidare till en säng i ett rum för nu skulle det lindas. Lindas? Jo på Sunderbyn lindar de benen från tårna till ljumsken för att minska trycket i benen då de tiltar upp sängen vid op, allt för att minska risken för blodpropp. Båda sköterkorna pratar och skämtar med mig hela tiden så jag känner mig väldigt avslappnad och trygg, skönt.
När de är färdiga med att paketera mig, för jag är väl lindad och tejpad tro inget annat, är det dags att svischa iväg till op. Jag fick 4 st 1g panodil och tänkte genast hmm varför en heldagsdos på en enda gång. Rekommendationen är högst 1 g åt gången 4 gånger per dag för att undvika leverskador. Nå jag sväljer dem som en lydig flicka och hoppas att de vet vad de gör.
Har kanske inte talat om att jag är farmacevt, därev tankarna.
Supertrevliga sköterksorna lämnar över mig till en ytterligare supertrevlig sköterska som ber mig flytta över från sängen till opsängen. Skojar du, säger jag till henne. Men hon bara skrattar åt mig och säger att det ska gå alldeles utmärkt. Jag tar mina stolpar till ben och svingar mig graciöst, not, på golvet och står framför ett skyhögt opbord. Hur ska jag komma upp här, men med en handfast tag hjälper hon mig upp på bordet och se det gick. Hon tar hela ekipaget och kör mot opsalen
Väl framme vid opsalen så får jag vänta utanför ett tag eftersom de inte har dukat klart och de orden får en helknasig tanke att ploppa upp i hjärnan som får mig att fnissa, här kommer en gödgris för avsmakning. Och det utan att jag ens fått något lungnande eller annan drog än.
Nu kommer en supertrevlig narkossköterska och säger att vi går och sätter i nål så är vi på väg. Sagt och gjort, tog 1 minut så hade jag nål på ovansidan av handen och jag kände inte ens när hon satte den.
En liten passus, alla har presenterat sig men jag kan inte för mitt liv komma ihåg vad de heter, hade det varit frågan om siffror hade det inte varit något problem. Nå då fortsätter jag.
Massor med folk och alla presenterar sig, så här i efterhand helt onödigt då jag så otacksamt inte kmmer ihåg något enda namn. Narkosläkaren var en kvinna och troligen från Polen då det var så mycket z och y i hennes namn. Hon satte syrgasmask för mitt ansikte och bad mig ta ett djuptandetag och tänka på något trevligt för det skulle jag drömma om. Hon pratade på om trevligheter och drömmar och sedan minns jag ingenting mera förrän jag vaknade på postop.
Sunderbyn har som systeryster redan sagt som rutin att alla nyopade GBP ska stanna kvar första dygnet på postop. Det var inte en rolig natt. Jag var uppkopplad med EKG, syrgasgrimma, blodtrycksmätare som var satt på automatiskprovtagning var 15:e minut, syremättnadsklämma på fingret och allt har sladdar. Jag kunde bara ligga på rygg. Har man legat på rygg i 24 timmar blir man ganska mör. Jag fick ställa mig upp 3 gånger under postop tiden.
Alla mina värden var bra hela natten och när ronden kom på morgonen fick jag flytta upp till avdelningen.
De båda supertrevliga sköterskorna som körde ner mig kom för att hämta mig tillbaka och lika supertrevliga som dagen innan, att de orkar.
Alla mina värden har hela tiden varit bra men 1:a dygnet på avdelningen var jag trött och hade kräkkänsla i mellangärdet. Preci när min man, son och äldsta sonens sambo kom var jag tvungen att kräkas men det blir ju bara torrkräkningar, mycket lustig känsla. Jag satt i stolen och kräktes utan att det kom något. Efter det blev det mycket bättre, kräkkänslan försvann. Äldsta sonen är förresten avundsjuk på mig för att jag inte kan kräkas.
Systeryster kom precis efter min uppvisning så hon hann aldrig uppleva det.
Hon hade med sig det jättefina halsbandet och jag blev väldigt glad för den, tack så jättemycket mina småsyskon.
Jag var alldeles för trött för att orka uttrycka min tacksamhet igår.
Så blev det dag 2 på avdelningen, idag alltså. Vid 5 tiden började jag sörpla vatten allt för att hinna få i mig 1500 ml för att få åka hem. Inga problem, jag mådde som en drottning. Ingen värk, inget illamående, ingenting negativt. Fick ta mig en dusch och det var en av dagens höjdpunkter.
Till lunch fick jag en otroligt god fisksoppa, hade kunnat sleva i mig mer än den portion på 1.5 dl som jag fick.
Jag måste väl vara bland de få som någonsin uttryck någon som helst positiv åsikt om sjukhusmaten.
Har hur mycket ork som helst, sonen och maken kom och hämtade mig kl 13. Vi åkte och handlade i 3 olika affärer innan vi sedan tog en sväng förbi hos äldsta sonen. När vi hade parkerat och gått ur bilen för att gå ner till sonen fastnar jag med ena skon i grus på marken och ramlar raklång på magen. Fan nu gick hela skiten upp, tänkte jag. Men inget, det gjorde inte ens ont. Skrapade upp hakan och händerna men inget syns eller känns vid stygnen. Snacka om tur i oturen.
Jag ska ta blodförtunnande sprutor i 20 dagar och har även fått voltaren- och panodiltabletter. Fick prova igår att själv ta sprutan och det var lätt som en plätt. Nypa lite fläsk, sticka in nålen lite snett och spruta in sakta.
Nu tror jag att min broccolisoppa är färdig, ska gå och mixa den så jag får börja skeda i mig den.
Jag tror att jag har kommit ihåg allt men fråga om det finns funderingar.
En sak till, när jag låg på uppvaket och allt var som mest jobbigast dök tanken upp att jag ångrade open, men det har gått över och nu känns allt så super duper bra.
JA, jag klarade det:)
Vägen mot stjärnorna ... (syrran igen)
För att fira starten på det nya livet fick Eva detta halsband från Efva Attling av mig och lillebror. Den latinska texten betyder "Vägen mot stjärnorna". Efter jobbet i dag hälsade jag på hos Eva på sjukhuset. Hon blir kvar tills i morgon. Hon var kvar på postoperativa/intensiven ända tills i förmiddags, det är rutin på Sunderby sjukhus. Rutin är också att patienten ska ha i sig några näringsdropppåsar så Eva hade en sån på G vid besöket. Nu ska hon - med tesked - få i sig 1,5 liter vatten innan de släpper iväg henne hem. Just innan jag kom hade hon fått kraftiga kräkkänslor (utan att kunna spy), men det var helt normalt enligt personalen som också sa att Eva hittills kommit väldigt lindrigt undan. Opererande kirurg hade snackat med henne och sagt att allt gått precis som det skulle och operationen tog 50 minuter - inte 45 som jag felaktig påstod i förra inlägget. Eva är ännu mycket trött, men går på toa och gör både nummer ett och nummer två utan problem. Hon är uppe och går med sin droppställning och ser fram emot att snart komma hem. Det var en liten uppdatering från vår horisont! /Lillasyster igen ...
:-)
Gästinlägg från lillasyster
Birgitta
Dan före dan
Jag ska förutom 4 Modifastpåsar dricka 3 kolhydratrika drycker som jag fått från kirurgen. Har tyvärr bara två kvar då sonen råkat ta en av misstag men shit happens det går nog bra i alla fall.
Enligt sköterskan är det för att jag ska må bättre efter op och det kan ju aldrig vara fel:)
Gjorde en sista vägning också för jag vet att jag kommer missa det imorgon bitti. Ska vara kl 7 på kiravd så det blir till att vakna kl 5.
Jag ska inte klaga för det finns många andra som måste åka i flera timmar för att ta sig till deras opererande sjukhus.
Kvart i två ska jag och ta bort naglarna och sedan blir det väl till att packa det jag ska ha med mig imorgon.
Positivt tänkande
Jag har jobbat hela dagen stenhårt med positivt tänkande, för riskerna med op skrämmer skiten ur mig. Mer än jag trodde var möjligt. Jag har opererats förr utan problem så jag vet inte varför det här är så speciellt.
Men nu har jag börjat se fram emot open igen så det värsta är över. Nu har jag istället börjat med påsnedräkning.
Jag har 5 Modifastpåsar kvar att äta före dagen D. Tyvärr så är 4 av påsarna hallon så det blir lite enformigt men som sagt, bara EN dag till.
15:e dagen
Det är så typiskt att jag skulle råka läsa en artikel i Aftonbladet igår om en kvinna som blivit kallad till vaccinering för andra gången sedan hon dött. Läste vidare och såg att det var under ett kirurgiskt ingrepp som ett fatalt misstag skett. Jag blev alldeles iskall och tänkte, låt det inte vara en GBP, men så klart var det det. Kirurgen hade råkat punktera aorta och kvinnan dog 3 dagar efter op.
Så nu är det positivit tänkande som körs i mängder och massor för att komma över det. Jag backade första gången just pga allt som kan gå snett vid op så det var skitdålig timing med det här just nu. Förbannar maken som köpte tidningen.
Försöker tänka på att det aldrig hänt på Sunderbyn men så finns lilldjävulen som sitter och skriker i örat "jamen då är det väl på tiden att det händer nu". Suck önskar jag kunde packa in honom i frigolit och skicka till Sibirien, inte för att de förtjänar en negativ jävel men då skulle han vara ganska långt från mig.
Nä, nu ska vi tänka på alla ljusa och positiva saker som open medför. Tur att det bara är en dag till innan op.
Ändring av blogg
Nu har jag fört över alla inlägg från min andra blogg eftersom jag blev utestängd från den och supporten kunde inte hjälpa mig, konstigt nog.
Har inte fört över kommentarerna.
Hoppas det funkar bättre nu.
Idag var jag i vilket fall som helst i kontakt med kirurgen och de hade inte fått den frågan tidigare så det visste de inte. Sköterskan kollade med operation och deras svar var att klämman de sätter på fingertoppen som mäter syremättnaden i blodet måste få kontakt och därför ska man varken ha nagellack eller något annat på naglarna så det blir till att ta bort dem på onsdag.
Men jag kan ju alltid göra om det efter op.
14:e dagen
Då har jag precis varit och gjort BAS-test och vägt mig. Vågen visade på 113.5 kg så jag är ganska nöjd.
Upptäckte på kallelsepapperet att man inte får ha nagellack vid op. Undrar om mina nagelförlängningar räknas som nagellack? Tusan också, måste ringa kirurgen och kolla. Har en tid hos Extreme Beauty på onsdag för att fylla på naglarna men det kanske blir till att ta bort dem istället, vad snopet om det skulle vara så
13:e dagen
Idag har jag inte känt hunger överhuvudtaget, vilket skrämmer mig lite. Men nu är det bara 3 dagar kvar med flyt, skönt.
Körde idag ett 1-timmespass med Jane Fondas Lean Routine och hoppas att det tillsammans med gårdagens båda pass har hjälpt till att öka viktminskningen lite.
Äldsta sonen med sambo var och hälsade på så jag fixade lite mat, korv med brunsås och potatis. Det togs emot väl av samtliga, själv avnjöt jag en chokladdrink. Jag har inte haft några problem med att laga mat åt övriga familjen förutom de första dagarna då fick de klara sig själva, men det gick ju oxå.
Har börjat kolla på recept inför flytperioden efter op, det ska bli så gott med en hemlagad soppa. Just nu börjar jag bli lite less på sötningsmedelsmaken som stannar kvar så länge efter Modifastdrinkarna. Men som sagt 3 dagar till klarar jag galant.
Jag har även börjat planera vad jag kan purea av julbordet, jag frågade sönerna vad de trodde om att purea köttbullar, leverpastej och skinka tillsammans och blanda ut det med lite julmust. Mums eller vad säger ni:)
12:e dagen
Det är så skönt att allt fortsätter och gå smidigt med flytet. Idag kom jag dessutom på att jag kanske skulle köra lite koncentrerad träning, lite som i Biggest Loser, träna som en galning och få ner vikten snabbt. Så jag har kört 2 stycken 1 timmes aerobicspass. Jisses vad svettigt det bidde:) Synd bara att jag inte tänkte på det tidigare.
Tänkte att jag kör intensivt nu i helgen för jag ska ju väga mig nu på måndag inför operationen. Jag vet inte hur pass noga de är med att man ska ha gått ner 10% av sin ursprungsvikt för att inte ställa in open. Det vore helt katastrof om det skulle hända.
Förvånansvärt nog har jag inte speciellt ont någonstans ännu men få se hur det känns imorgon.
11:e dagen
Vägde mig idag och konstaterade att jag har gått ner 6 kg sedan jag började flyta. Just det, jag skulle ju skriva lite siffror.
När jag var på läkarbesöket 20 augusti hade jag ett BMI på 44,6 och vägde 123 kg
9 november när jag började flyta hade jag ett BMI på 43,8 och vägde 120,7 kg
idag är mitt BMI 41,7 och min vikt är 115 kg
Nu är det bara resten kvar men jag är på rätt väg:)
10:e dagen
Vaknade och kände inte hungern från helvetet, skönt. Visst känner jag mig hungrig då och då under dagen men den går att kontrollera. Jag har kommit fram till att jag klarade av att stå emot hungern igår eftersom jag inte har något sug. Suget försvann efter 3 dagar och det är ju suget som oftast får en på fall. Därför vågar jag inte heller dricka något sött som light läsk och saft för jag tror att det skulle trigga mitt sockersug.
Så nu lunkar det på igen i sakta mak, skönt.
9:e dagen
Suck, pust, stön, väs vad jobbigt det har varit idag. Hungern från helvetet slog till igen. Inget har hjälpt. Har hällt i mig minst 4 liter vatten för att fylla matsäcken, det brukar hjälpa annars när jag känner hunger, men icke så idag. Har städat som en tok för att sysselsätta mig och inte tänka på det och det gick väl sådär för så fort jag stannade upp kände jag knorret i magen.
Jag och en kompis hade teaterbiljetter till idag för att se Måsen av Tjechov och gissa om jag har gruvat mig för det hela dagen pga hungern och det ständiga toaspringet men det gick bra. Kan säga att jag sett bättre pjäser av Tjechov men det var ett effektfullt slut med ett självmord som fick alla att hoppa till i stolarna.
Men summan av kardemumman är att jag har grejat dagen utan att irra mig bort från den rätta vägen, 4 påsar modifast och flera liter vatten. Nu ska jag gå och natta kudden och hoppas på att morgondagen är en lättare dag med mindre hunger. Gonatt!
Det hela började så här...
Den 31:a januari 2008 skrev jag en egenremiss för GBP (Gastric ByPass) som jag skickade till kirurgen, Sunderby sjukhus. I februari 2009 var jag på informationsmötet och den 20 augusti 2009 på läkarbesöket. Samma dag som läkarbesöket fick jag en optid den 7 september som jag tackade nej till och senare ångrade:/
Tog kontakt med “övervikt”sköterskan och sa att jag kan ta återbudstider och veckan efter alltså den 9 november fick jag frågan om jag ville ha en optid som skulle bli om antingen 2 eller 3 veckor. JA, såklart svarade jag och började flyta samma dag.
Och här är jag nu på min 8:e hela flytdag.
De tre första dagarna var ett helvete men jag vet inte säkert vad jag ska skylla det på för samma dag som jag fick frågan om op och började flyta så fick jag mens samt tog svininfluensavaccinet. Jag var så slut, sugen och hungrig att det enda jag orkade göra de två första dagarna var att ligga i soffan och dricka.
Dag 4 blev en vändpunkt, då helt plötsligt var jag hur pigg som helst och hungern och suget från h-vetet hade försvunnit. Från första början hade jag bestämt mig för att inte äta någon fast föda utan bara dricka eftersom jag inte visste om det skulle bli op om redan 2 veckor och då ville jag vara beredd. Så modifast, kaffe och vatten är mina dagliga följeslagare. Mina favoriter är potatispurjosoppa, vanilj och choklad. Köpte kaffesmaken och trodde att det skulle väl gå bra eftersom kaffe är gott men ack vad jag bedrog mig. När jag öppnade påsen var doften nästan ljuvlig men när jag skulle försöka få i mig det fick jag kväljningar och kunde med stor möda få i mig det. Har även försökt med mindre vätska, frusit för att äta som sorbet, blandat med kaffe och kryddat med kardemumma men icke, det går inte, det slutar med kväljningar och jag får varva med vatten för att få i mig skiten, Suck! Så de återstående 6 påsarna kommer jag inte att röra. Någon som vill ha dem hör av er så FÅR ni dem gratis. Men i övrigt går det hur bra som helst med att bara dricka. Det enda jag saknar är att få tugga men det är ju under en begränsad tid som det här är så det överlever jag.
Jag kommer att sätta in foton senare i bloggen, lite före, under och efter bilder.
Frågor, tips och uppmuntran tas och ges gladeligen.
